Skrapade knän - det är vår!?

ramla ner i ett dike med mig
skrapa upp knäna, ramla som förr
stäng ett fönster, öppna en dörr
ta ett kliv ut i det nya och glöm bort
ta vara på livet fast det är kort
spring vidare ner mot stan
glöm bort att du är gammal var ett barn
se dig omkring lev ditt liv
våga leva ta ett kliv
titta framåt men minnas det gamla
skrapa upp knäna, och våga ramla
Av Barasaraa

Visst påminner denna dikt om när man cyklade omkull och skrapade sig alldeles fördärvad.
Jag minns att jag cyklade omkull, skrapade mig rejält, hade nylonstrumpor på mig som fastnade i det såret för att jag envisades med att ta bussen till skolan när jag kanske gick i fyran - femman. Det gjorde väldigt ont att få bort strumpan ur såret när jag kom hem efter skolan.
Men det är väl ett vårtecken ändå....
Och att man ändå vågar - det måste man göra!

Så kasta er ut i det lösa gruset och cykla som aldrig förr - det skall jag göra!